Dag 31 Ortsnamn

Konstiga namn på byar finns det gott om här i Sverige.

Arvet, Minne och Namn är tre orter jag passerat. Sen hittade jag Fannbyn och Tillfället var snabbt trampat genom. Det hemskare Mordviken, låg inte långt från Pilgrimstad. Tänk i Jämtland kan man cykla genom Småland på två minuter.

Dag 29 Lättjan

Är nu fysiskt hemkommen efter cykellångturen, men psykiskt är jag fortfarande i det underbara Norrland. Lättjan börjar göra sig gällande på ett skönt sätt.

Idag har jag varit och jympat på Friskis & Svettis och träffat flera av mina trevliga kamrater. När man cyklar använder man inte armarna till mer än att hålla i styret. Nu fick dom sträckas högt upp i luften, kände hur påfrestande det vara efter en månads uppehåll. Träningsvärken kommer nog i morgon, man tappar fort spänstigheten i de muskler man inte använder. Vågar inte tänka på hur man hade mått om man inte tränat. Nu kommer armmusklerna snar igång igen och benen måste få fortsatt träning. Målet är ju en god hälsa och att kunna fullfölja min cykling till olika kommuner nästa år.

Följ mitt råd, din kropp måste ha sin träning.

Dag 27 Summering

Vid tågbytet i Lund såg jag ett Pågatåg med en stor cykel på dörren. Här i denna del av landet har man fattat att cyklandet hör ihop med tåget.

Till styrande i övriga landet och SJ, Se och lär.

Nu är jag hemma igen efter 210 mils cykling till olika kommuner. Nästa år kommer jag åka tåget upp till Söderhamn, där cykeln är nu. Trampar sen vidare på kommunjakten, kommer då avsluta hemma. Mina egna regler säger att jag måste antingen börja eller sluta hemma, för att det skall räknas. Inget fusk med transporthjälp under jakten, annars kunde jag köra bil till alla kommuner och cyklat en liten runda.

Anledningen att cykla till alla Sveriges kommuner är egentligen bara för att komma på nya vägar. Trampa runt utan mål känns nog ganska meningslöst, tycker jag.

Jag kommer under tiden skriva i bloggen om cykling med jämna mellanrum.

Dag 26 Tåg

Vid passeringen söder om Hudiksvall, påträffade den väg jag använde som cykelbana förra året. Nu var här en ny motorväg, så jag fick trampa på den nu, gamla E4:an. Bra för cyklister att få en bättre cykelväg kring staden. I Söderhamn tog släktingarna emot, alltid lika trevligt att träffas.

Nu tar jag tåget hem och summerar årets fantastiskt händelserika cykelsemester. Trodde jag nästan upplevt allt en cykelåkare kan, kanske är de den bästa förutsättningen.

På tåget ner till Stockholm fick jag ett synnerligt trevligt samtal med en ung (20-25 år) tjej, hon berättade bland annat om när hon var utbytes student i Brasilien. Mycket intressant kan uppenbarligen en tågresa vara.

När jag kommer hem skall jag fortsätta blogga om långfärdscyklister och andra äventyrare. Under vintern hoppas jag kunna fortsätta ge råd, inspiration och skapa dialog med min blogg.

Dag 24 Hudiksvall

Är nu i Hudiksvall, kommer kanske till Söderhamn i kväll.

Dag 23 Spöktåg

Nu är jag klar med kommunerna för i år och kan börja hemresan, på ett snabbare sätt. Cykeln får tyvärr inte åka tåg och snabbuss, så det fick bli mjölkbussen till Sundsvall. Sen blir det att trampa igen till släkten i Söderhamn.

Frågan är vid utfarten från Sundsvall, "kommer tåget upp till himlen när de dör"? Tydligen inte alla, många blir tydligen spöktåg. Det är fjärde gången cykeln tar mig på vägen söder om Sundsvall, har alltid förundras över de skrotfärdiga tågen.

Dag 22 Olycksplatsen

Om två dagar är det ett år senan vurpan vid Billsta. Idag fick jag se platsen som nästan kostat mitt liv, detta tack vare Oscar, Jari och Olov. Dom kom i en bil bakom mig och såg hela händelseförloppet. Tack vare rådigt ingripande, samt kallande på hjälp, undgick jag att i kurvan bli överkörd av nästa bil.

Jag är dem evigt tacksam!

På bilden, Jari, Gert och Oscar.

Blev sen guidad runt i Örnsköldsvik, en mycket vacker och modern stad.

När vi kom upp på Varvsberget kom en fantastisk utsikt över inte bara Örnsköldsvik, även kustlandskapet med en djup skärgård.

Ett jättestort Tack för all visning av denna vackra bygd, ni fick verkligen olycksplatsen bli en turplats.

Dag 21 Själevads Kyrka

Tänkte inte skriva detta tydligen vanliga fenomen i Norrland. Förord: Vid Göteborg frågade jag ett par som cyklade med släpkärra om vägen till Surte, dom var från trakten men cyklat från Italien på väg till Kebnekaise. När jag sitter på hotellet i Fredrika och precis ätit, kommer detta par som tydligen inte cyklat raka vägen upp, instövlande (kännetecken cykelkärrorna).

Fortsatte sen via Björna till Örnsköldsvik. Där kom jag förbi Själevads kyrka, en åttakantig skapelse, mycket vacker.

I morgon hoppas jag återse brottsplatsen, alltså där framgaffeln kröktes i fjor.

Dag 20 Buddhastaty

Nu har jag kommit till Fredrika, här praktiserar jag Buddhismen. Man får ta seden dit man kommer. Fortsätter sen med ett besök i Bjurholm, innan jag börjar nedfärden.

Cykelhistoriska

Lars-Erik och Brian, de två cykelentusiaster jag skrev om tidigare, från Cykelhistorisk föreningen. Dom cyklar från Gantofta i söder till Kiruna i norr och jag räknade ut att dom skulle komma från Junsele hållet hit till Åsele. Cyklade därför att möta dem och mycket riktigt, med spänst i benen kom dom trampande. Det går verkligen undan när dom framför sina oväxlade cyklar, jag hade svårt att hänga med.

Åsele

Vilodag nu i Åsele, återkommer i morgon. Långfärdscyklisten

Dag 18 Dorotea undret

Nu är kommunen Dorotea i Lappland intagen. Ni som läst min blogg om 2012 års Kommunjakt, såg en bild med järnvägsstationen. Där saknades något på bilden, nu är den kompletterad med min cykel.

Undrets tid är ännu inte förbi, när jag på infarten till Dorotea, möter en långfärdscyklist från Karesuando till Västerås.

När jag år 2009 kom till Smygehuk efter att cyklat på min mors cykel från 1950-talet, genom Sverige. Stod där en okänd man som kört motorcykel ner från Helsingborg för att gratta mig, efter att följt min blogg. Nu visade det sig att denna okända cyklist jag precis möt, var son till den okända mannen i Smygehuk.

Skulle vara kul om någon expert kunde räkna ut sannolikhetsprocenten att sådant kan inträffa.

Resan fortsätter nu österut, till den sista kommunen för i år.

Dag 17 Turistbyråns miss

Kylig motvind upp till Föllinge. Frågade där på Turistbyrån om det fanns något matställe eller café på återstående vägen till Strömsund. Där svarade en tjej, kanske finns en affär i Laxsjö, men vet inte öppningstiderna. Handlade och åt en god hamburgertalrik, för att klara de 66 km.

När jag kom till Laxviken, beläget i samma kommun, var där ett matställe. Här serverades fisk fångad i den stora sjön sidan om, med fin utsikt. Hade jag fått den upplysningen i Föllinge Turistbyrån hade det blivit ett bättre minne.

Men så är det i Sverige överallt, man kunde lika gärna lägga ner turistverksamheten.

Här bilder på det Föllinge Turistbyrå inte visste om sin egen kommun och Laxviken.

Är nu i Strömsund.

Dag 16 Storsjödjursspaning

Dagens utmaning var att förutom cykla runt Storsjön, leta efter Storsjöodjuret. Klicka på bilden, så ser ni monstret!

Vadå båt? Detta är ju Storsjön, då måste det vara en skräckfigur!
Efter Åre kroknande jag i Krokom.

Dag 15 Pilgrim

Kommunen Bräcke, du har med regn i en vecka,
försökt min plan knäcke,

men jag dig gäcka.

 Fortsatte sen längst E14 vidare på en förträfflig vägren och som en pilgrim damp jag till slut ner i Pilgrimstad.

Dag 14 Ånge



 

Norrut från Los såg jag en liten skylt om ett mord på en luffare som hänt i slutet av 1800-talet, något som en bilist aldrig hade sett.

Vägen mot Ånge, där fick man verkligen ånga på för att besegra backarna.

Dag 13 Los

Efter en kall natt i en varm sovsäck kom regnet på morgonkvisten, sökte skydd på ett vandrarhem med en god frukost. Trampade vidare i en kylig motvind, det kändes mer höst än sommar.

I Skattungbyn berättade en äldre man om livet i skogen som ung, skulle vara intressant att spelat in som ljudband.

Furudals café serverade jättestora bakelser med kaffe, bäst att äta upp sig innan jag passerar gränsen mot Hälsingland och därmed Norrland. Regnet undvek jag samtidigt.

På vägen till Voxna, träffade jag dessa tre glada ungdomar på väg från Treriksröset till Smygehuk.
De förtäljde även om Håkan som var på väg samma sträcka, men sen tar sikte på London.

I Voxna var affären stängd när jag anlände vid 20-tiden. Dagsetappen var kort på grund av vätan, beslöt att veva på till Los 5 mil bort. Klockan 23 kröp jag in i tältet.

Dag 12 Mora

Målgång för andra gången i Vasaloppet, senaste var 2006, alltid lika trevligt att passera Mora. Nu skall jag till Orsa kompani, men lovar inget bestämt.

Dag 11 Malung

Nu har jag anlänt till Malung i Dalarna via E45. När jag för fem år sedan var här regnade det och det gör det fortfarande. Det fick bli hyra av en stuga att torka i, fördelen är tvättmöjligheter. Värden för stugan berättade att Stålfarfar varit där och druckit kaffe på sin cykeltur till Norrland på 1950-talet. Tror Brian och Lars-Erik som jag skrev om i förra blogg upplever avundsjuka.

Stålfarfar

 Brian och Lars-Erik, två cykelentusiaster i Cykelhistorisk föreningen har nu startat sin minnestur från Gantofta i söder till Kiruna i norr. Dom gör det som ett minne av Stålfarfar, Gustav Håkansson.

OBS klicka på "Dagbok" för att se var dom är.

Vi önskar de båda kämparna lycklig tur!

Dag 10 Klarälven

Nu är även Torsby på listan av cykladekommuner.

Norrut på väg E45, kom ett kraftigt regn som jag lurade på ett café. Men när jag kom till Klarälven, såg det ut som hela skogen stod i lågor. De hade varit katastrof, nu ett naturens mästerverk.

Dag 9 Torsby

-

Jag har nu kommit till Torsby. På vägen hit passerade jag en pizzeria i Gunnarskog jättegott käk. Sen njöt av utsikten på hela denna vackra väg upp.

Utsikt över Gräsmark.

Dag 7-8 Gustavsfors

Problem med nätet, här kommer gårdagens.

Gustavsfors, här vid affären Optimisten har jag nu trampat. En trevlig affär och optimist måste man nog vara i denna glesbygd. Här kan man paddla kanot eller hyra dressin och tralla hela dagen. Mycke naturskön omgivning.

På vägen upp stannade en bil och ut kom två glada personer och vinkade in mig. Fick frågan känner du igen mig, ja mannen hade visat mig vägen till Ljungskile för två dagar sedan. Nu kom han med fru, roligt att träffa vänliga människor igen.

Idag har jag flyttat mig till Åmotfors, halvmulet, men allt bra.

Dag 6 Uddevalla

Söder om Ljungskile var en kulturväg med 600 m. kullersten, sevärt.

Sen på denna visa jag tralla, när jag plötsligt såg att vägen gick till Ljungskile.

Var går vägen till Uddevalla?
Undrar nog säkert alla
Cyklisters rop hörs skalla
Hur ska vi komma dit?
Var går vägen till Uddevalla?
Lika bra att börja knalla
På omvägar spyr vi galla

Till slut anlände jag hungrig, till restaurangen "Köket", dom fixade böket.

Sen mätt som en plätt, for jag till "Clas Ohlsons" och köpte en ny hastighetsmätare.

Regnet har nu parkerat mig på ett café, där jag väntar på en lycklig fe.

Dag 5 Ljungskile

Har alltid tyckt att vägvisningen i Göteborg är toppen! Men efter Öckerö inte skyltades för för cyklar, troligen på grund av att det är en annan kommun, blev förtroendet naggat i kanten.

Sen på min färd över bron till Surte, på Göteborgs sida av bron stod "cykelvägen påverkas inte vid broavstängning". Tänker givetvis, hur kan bron öppnas, samtidigt som cyklar passerar? Eller är det kanske också för att andra sidan av bron tillhör Surte kommun?

Hur som helst, på andra sidan bron, då i Surte fanns vägarbete, där fick cyklisterna bära ner sin cykel för en extra brant trappa. Hur skulle jag kunna bära ner och sen på återfärden upp min fullpackade cykel? Såg inte en bilist som bar på sin bil, där var gjort väg för dem.

Är nu i Ljungskile, efter en riktig solskensdag.

Dag 4 Öckerö

Först svaret på frågan i gårdagens blogg, vad Härskogen består mest av. Givetvis vatten, annars hade det varit för lätt.

Fortsatte sedan kommunjakten förbi Lerum, Partille, Mölndal och genom ett soligt Göteborg. Vägarbete gjorde sen Öckeröfärden lite äventyrlig, liksom avslutningen upp till Säve.

Dag 3 Cyklistskräck

Koskräck har ni nog hört, men det omvända kor som har skräck för cyklister. Så var det tydligen en bit efter Ätran, för här står 7 kor och gömmer sig under en gran, en tittar försmädligt ut.

Om det nu var mygg och flugor dom försökte undgå, varför inte skaffa en cykel till dem? När man cyklar finns det inga flygande insekter. Jag trampade över 14 mil igår, en vädermässig fin dag.

Till slut hamnade jag i Härskogen i Lerums kommun efter att passerat Hindås. Ett namn som antyder ett stort hinder, men nu till frågan. Vad tror ni Härskogen består mest av?

Dag 2 och 3

Blev sen iväg från Örkelljunga, men kom ändå 85 km till söder om Torup.

Här blev det nypremiär på tältandet i skogen, en härlig känsla att bara ligga och njuta och höra fågelsång. Har nu kommit till orten Ätran, där jag äter. Väder är fint, så trampar på ytterligare en bit mot Dorotea.

2012 års Kommunjakt

Här kommer fortsättningen på gårdagskvällens blogg, där jag skrev om cykeltesten år 2005. Tror nu Biltema cykeln har förbättrats. Om framgaffeln brister i backen, stannar cykeln sannolikt omedelbart. Med Navbroms, sitter hjulet kvar utan broms och ökar cykelns fart tills den slutligen tvärbromsar. Återkommer senare med fler kommentarer kring Råd och Röns test.

Nu till något roligare, mitt sommaräventyr! För er som följt min blogg i fjor, vet att mitt mål är att ha cyklat i varje svensk kommun. Cykelturen måste antingen börja eller sluta i egna kommunen. Varför detta mål, frågar kanske någon? Egentligen bara för ha ett mål, det är lättare att motivera sig. Bara trampa runt oplanerat, är nog tråkigt.

Nu är målet att cykla färdigt förra årets tur upp till Dorotea, den nordligaste kommun jag inte cyklat i. Nu börjar jag ta mig upp via västra Sverige, det blir lite sicksack för att inte missa någon. Om jag i år lyckas nå Dorotea, skall jag ta mig ner till den plats där min Skeppshultcykel fick framgaffelhaveri. Där utanför Örnsköldsvik, hoppas jag få träffa de tre pojkar som hjälpte mig vid kraschen. Därefter får tiden avgöra om det blir cykel eller tåg hem.

2012 Dag 1

Äntligen, trodde jag skulle komma iväg på årets cykellångtur vid midsommar, men regnen stod på kö, sen blev jag snuvig. Först i dag blev jag pigg på att stuva cykeln och tog mig de första 54 km till Örkelljunga.

Även om jag cyklar, är temat bil, skulle man kunna säga. Både cykel, packväskor och en del verktyg är inhandlade på Biltema.

När jag den 18 mars 2012 skrev om min nyinköpta Biltema-cykel, fick jag denna kommentar.

Verkar som att du kan få liknande problem med cykeln från Biltema enligt test hos råd och rön. "Även på en cykel från Biltema gick framgaffeln sönder i ett tidigt skede av testet. Sprickan uppstod vid ett förborrat hål, visar SMP:s granskning.

Tackar givetvis för inlägget som fick mig att forska mer i problemet.

Mailade till Ronny Karlsson, testchef på Råd och Rön, svaret var att det utförts 2005 enligt internationell standard. Men något ordentligt svar hur provet gjordes hade han ingen susning om.

Ringde då upp SMP, Svensk Maskinprovning och pratade med den ansvarige för provningslabbet i Alnarp, Patrik Olsson.

Jag ville givetvis ha hans syn på hur man kan råka ut för ett sådant framgaffelhaveri som jag gjorde i fjor på min Skeppshultcykel. Jag fick ett mycket trevligt bemötande och han tillstod att när det handlar om en så ny konstruktion som denna navbroms är, kanske inte den internationella standarden som proven görs på stämmer överens med verkliga förhållandet.

Eftersom han nu endast har hört ett sådant framgaffelhaveri, kan han inte äska pengar för närmare prover.

Därför goda vänner, är det någon som vet något framgaffelhaveri på cykel med navbroms, hör av er för att rädda människoliv.

Skriver mer om min cykeltur, i morgon förmiddag.