Segerkoppen

I går kväll passerade jag Bogesundslandet till Frösvik, en båt tog mig över sundet till Sticklinge och Lidingö. Det blev den sista av alla Sveriges 290 kommuner jag cyklat till.

När jag kommit i land gratulerade kaptenen mig med en kraftig båtsignal.

Så visst kändes det högtidligt, jag firade det senare med tårta och kaffe.

Tillbaka i Stockholm tog jag mig via slottet till Södertälje. Cykelbanan tillbaka var lättare för mitt vägminne är inte lika dåligt som övriga närminne. Fotograferade och noterade alla korsvägar, skall senare lägga upp en cykelväg in till centrum.

 

Sitter här på ett café och diktar på melodin till den makalösa manicken "Evighetsmaskinen"

Sången om cykelinfarten till Stockholm.

Titta här en stad som ser rätt konstig ut,
in går det är en evighetscykelbana
det är en evighetscykelbana som en jättestor förnicklad strut.
Kanske du kan va så hygglig och förklara vad det är?

Refrängen:
Detta är en evig cykelbit,
den går hit,
den går dit,
den går fram en liten bit,
och stannar med en nit.
för skall jag hit,
eller dit,
för att komma fram en bit
det är en evighetbit
det är en evighetbit

Hur startar man en cykelbit
Jo se redaktören, det kommer info i örat där
som sen går vidare till tramporna här.
Cykelbanan går hit, den går dit, det går fram en liten bit,
och sen stannar den med en nit.
(kort paus)
för skall jag hit, eller dit, för att komma fram en bit
och den startar med ett info, det är en makalös cykelbit.
det är en evighetbit
det är en evighetbit

Jaha, jahaja, jag tror fattar,
men hur kommer man fram med cykeln här?

Refrängen om och om igen