Kilade vidare längs ödemarker, först i Sälen begynte den så kallade civilisationen så smått.
Mat är något man har behov av, ibland ser det ut såhär. I Sunne lunch och fick som vanligt begära fler potatis. Efter en dryg halvmil framme i Rottneros var ett matställe som serverade hemlagad mat. Kände mig hastigt mycket hungrig igen, fick även här påfyllning av potatis, till den välsmakande måltiden. Några mil längre fram vid Edanes station, åt jag en hel fläta för att hålla svälten på avstånd.
Vägen söderut genom Värmland hade otroligt många backar, man blev nästan sjösjuk av allt upp och ner åkande.
I Gustavsfors, cyklade jag dressin, något jag aldrig gjort förut, ett tyskt bageri där, hade mycket gott bröd med med fyllning av russin och solrosfrö.
Mat är något man har behov av, ibland ser det ut såhär. I Sunne lunch och fick som vanligt begära fler potatis. Efter en dryg halvmil framme i Rottneros var ett matställe som serverade hemlagad mat. Kände mig hastigt mycket hungrig igen, fick även här påfyllning av potatis, till den välsmakande måltiden. Några mil längre fram vid Edanes station, åt jag en hel fläta för att hålla svälten på avstånd.
Vägen söderut genom Värmland hade otroligt många backar, man blev nästan sjösjuk av allt upp och ner åkande.
I Gustavsfors, cyklade jag dressin, något jag aldrig gjort förut, ett tyskt bageri där, hade mycket gott bröd med med fyllning av russin och solrosfrö.
Från Strömstad tog jag en båt till Kosteröarna, för att gästa det sista väderstrecket, de västligaste (se bilden).Sista sträckan på fullbordan av min Sverige Runt tur gick förbi välkända orter som Fjällbacka och Hamburgsund, genom Göteborg och Västkusten. Vid Båstad följde jag havskanten över Torekov, kom hem till Höganäs på dag 74 den 17-7 och efter sammanlagt 620 mils cykling.
Hemma välkomnade mig solen och höga tistlar och annat ogräs.
Det var med blandade känslor att komma hem. Visst var det skönt att vara hemma igen och att allt gått bra. På samma gång, saknar jag äventyret, med oförglömliga episoder och alla trevliga människor jag mött.
Skulle vilja tackat alla som hjälpt mig med vägvisningen och glada tillrop, utan er hade jag inte klarat av det.
Bildcollaget visar bland annat färdvägen.Efterkommentarer:
När jag sov i tältet, drömde jag ofta att jag var hemma. Då kändes det konstigt att vakna upp i tältet.
Nu när jag kommit hem, drömmer jag att jag att jag ligger i tältet. Då känns det konstigt att vakna, hemma i sängen. Men det är sagolikt.
Fortsätter att med jämna mellanrum skriva om min och andra långfärdcyklister. Alla är välkomna med frågor och har ni en cykelblogg eller hemsida som ni vill ha länkat till tar jag gärna med den. Mejla till gert.data@hotmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar