Cykelöverfart

Uppvaknandet efter den snörika vintern. Hoppas mina läsare också börjar känna våren.

Nu har vägarna blivit farbara igen här i söder, några längre rundor har jag hunnit med. Men konditionen är lite nedsatt efter vinterns härjningar.
Är glad vi inte hade en sådan vinter som år 1895. Då gjorde en officer en sensationell överfart. Han cyklade från Karlsborg till Vadstena över Vätterns is. Detta väckte stor uppmärksamhet att det nya fortskaffningsmedlet cykel, även kunde användas på is. Min velociped har troget passerat alla snödrivor och isplättar inom kommunen.

Cyklist med hund

Hej alla äventyrslystna cykelåkare!

Kämpar vidare i den för pedaltrampare ogästvänliga vintern. Någon egentlig vintercyklist har jag inte lyckats hitta, men en vår skall nog komma även i år och med den cyklister.

Har tagit del av en tysk långfärdscyklists hemsida som bl.a. cyklat genom Sverige med hund.

Vintercykling

Vintern har nu tagit Skåne i fast grepp, nu borde bloggen handla om skidor. En härlig aktivitet innan vinden placerat om snön till drivor, som dessvärre ligger över cykelvägen också. Cyklisten på vintern har fler problem, men mindre turer, utan rast går bra. Måste man rasta, blir det kondens under kläderna. När skjortan blivit våt, fryser man och kan inte få upp värmen igen.
Det finns kläder som andas, heter det. Men på mig har inte dessa hindrat svetten att förvandlas till vatten.
Ett stort problem, som jag nu löst. Läste om att äkta ylle utan syntetiskt material, lyfte ut vätan från kroppen, samt värmde även när plagget är fuktigt. Köpte en tjock tröja av 100% äkta Shetlandsull, den bär jag närmast kroppen, med vindtätt jacka ytterst. Med den kan jag stanna och fika utomhus, man varken blir för varm eller fryser. Den är mjuk och behaglig, många tänker på ylle som hårt material. Det kan man få det om man inte handtvättar den i högst 30 gradigt vatten. Vintern är räddad, både cykelturen, skidturen och långvandring är möjliga.

En som provat att cykla långt på vintern är en som heter David. Hans vintercykling Åre - Ystad för ett år sedan uppmärksammades även av radion.

Lycka till med era vinteraktiviteter.

Julhälsning

Till alla läsare önskar jag en

God (H)Jul och ett

Gott Nytt (cykel)År.

Om en äventyrare

Hej på er alla som gillar cykling!

Hoppas ni har uppskattat mina skildringar om att långfärdscykla. Håller mig mest i Sverige, ty min ålder begränsar språkkunskapen. Även allemansrätten får mig att välj Sverige.

Måste förtälja om ”Landet runt” på TV, den 12 dec. Här visades en riktig äventyrare från den högre skolan. Stellan Johansson heter cyklisten som snart besökt hela världen. Läs hans hemsida. Hans färdvägar är ofta svårframkomliga, men skriver om fascinerande upplevelser.

I och för sig behöver man bara försöka cykla in i Stockholm för att få svårtillgängliga och steniga äventyr.
Här kommer ett utdrag från SVT-Text-TV 2009, (skulle kunna tro det var från 1909).

113 SVT Text Söndag 13 dec 2009
INRIKES Publicerad 13 december

Stockholm satsar minst på cyklister

Stockholm, Värmland och Västmanland är
de län där man tänker satsa minst på
cyklisterna de närmaste tio åren.
I Stockholm tänker man investera fem
procent av infrastrukturmedlen på
cykelvägar, 17 kronor per invånare.

I Skåne satsar man tre gånger så
mycket enligt en undersökning gjord
av organisationerna "Svensk cykling"
och "Föreningen bilfria leder".

Trodde att uttrycket om Stockholm som ”Sveriges baksida”, bara var elaka yttrande.
I dessa miljödebatternas tidevarv antog jag att utvecklingen infunnit sig även där.

Nu börjar vintern även ta fart här i Skåne. I nästa blogg skall jag ge lite råd om vintercykling.

10 Sverige Runt 2007

Kilade vidare längs ödemarker, först i Sälen begynte den så kallade civilisationen så smått.
Mat är något man har behov av, ibland ser det ut såhär. I Sunne lunch och fick som vanligt begära fler potatis. Efter en dryg halvmil framme i Rottneros var ett matställe som serverade hemlagad mat. Kände mig hastigt mycket hungrig igen, fick även här påfyllning av potatis, till den välsmakande måltiden. Några mil längre fram vid Edanes station, åt jag en hel fläta för att hålla svälten på avstånd.
Vägen söderut genom Värmland hade otroligt många backar, man blev nästan sjösjuk av allt upp och ner åkande.
I Gustavsfors, cyklade jag dressin, något jag aldrig gjort förut, ett tyskt bageri där, hade mycket gott bröd med med fyllning av russin och solrosfrö.

Från Strömstad tog jag en båt till Kosteröarna, för att gästa det sista väderstrecket, de västligaste (se bilden).
Sista sträckan på fullbordan av min Sverige Runt tur gick förbi välkända orter som Fjällbacka och Hamburgsund, genom Göteborg och Västkusten. Vid Båstad följde jag havskanten över Torekov, kom hem till Höganäs på dag 74 den 17-7 och efter sammanlagt 620 mils cykling.
Hemma välkomnade mig solen och höga tistlar och annat ogräs.
Det var med blandade känslor att komma hem. Visst var det skönt att vara hemma igen och att allt gått bra. På samma gång, saknar jag äventyret, med oförglömliga episoder och alla trevliga människor jag mött.
Skulle vilja tackat alla som hjälpt mig med vägvisningen och glada tillrop, utan er hade jag inte klarat av det.
Bildcollaget visar bland annat färdvägen.

Efterkommentarer:
När jag sov i tältet, drömde jag ofta att jag var hemma. Då kändes det konstigt att vakna upp i tältet.

Nu när jag kommit hem, drömmer jag att jag att jag ligger i tältet. Då känns det konstigt att vakna, hemma i sängen. Men det är sagolikt.

Fortsätter att med jämna mellanrum skriva om min och andra långfärdcyklister. Alla är välkomna med frågor och har ni en cykelblogg eller hemsida som ni vill ha länkat till tar jag gärna med den. Mejla till gert.data@hotmail.com

09 Sverige Runt 2007

Fortsatte på mycket branta upp och nedförsbackar förbi Dikanäs, strax före Saxnäs var den imponerande Trappstegsforsen.
Därpå stod Stekenjokk i tur. Det var en mycket fin väg, med en storartad natur runtomkring. Jag kom till en platå, där en minnessten var efter tidigare gruvbrytning. Här uppe var en hejdundrande utsikt över fjälltoppar, med en mängd små vattenfall. Här fanns snö för en lång skidtur, sidan om vägen var snövallarna högre än jag. Kunde inte riktigt fatta att det nu är en vecka efter midsommar. När jag passerat 876 meters nivån, började sluttningarna gå neråt.
I Gäddede åt jag middag, medan jag funderade på vägvalet. I morgon är det lördag, frågan var, när stänger affärerna? Bestämde mig för att fråga turistbyrån, fick till svar, ”grannkommunerna är utanför vårt område, vi är inte skyldiga att tillhandahålla den upplysningen”. Har stött på den problematiken tidigare, men om turisterna upplever det svårt och krångligt, åker dom till andra länder för att turista. Tänk om myndigheterna kunde använde sig av vanligt bondförnuft.
Valde den vackra vägen via Strömsund och Östersund till Ljungdalen.
På dag 61, den 4/7 och efter 502 mil, kom jag till Sveriges högsta landsväg (975 m.ö.h.) vid Flatruet. Här var också en högklassig panorama, men knappt någon snö.

Funäsdalen hade marknad längs genomfartsvägen, med mycket folk på gatorna.
Efter en vacker dag började det regna och i Sveriges högst belägna by Högvålen, 830 meter över havet, tog jag vila i en stuga.
Efter dessa höjd- och snörekord, fortsätter jag kåserandet senare.