Fjällfararen

Rickard Adamsson 18 år har precis börjat sin 130 mil långa ensamvandring från Treriksröset till Grövelsjön i Härjedalen. Något fritidsproblem de närmaste två månaderna lär han inte få. Han har just avslutat fjällturismutbildningen i Vansbro, så lite praktik skadar inte. När man inte kan ha cykel, hänger man väskan med ombyteskläder, mat, tält och sovsäck på ryggen. Denna tur kallas för "Gröna bandet", mer information finns på deras hemsida.
Utmaningen kräver både fysisk och mental styrka. Samtidigt är det upp till varje fjällfarare att genomföra turen helt utifrån sina egna förutsättningar.
Liknande är det för "Havspaddlarnas Blå Band", från Svinesund till Haparanda.

Samma status vill jag ge till de som kämpat med cykel

"Av egen kraft Smygehuk - Treriksröset", här på min blogg.
Givetvis skall färden genomföras som en sammanhängande tur utan längre uppehåll och utan transporthjälp utifrån. Har man behövt hjälp med bil på grund av t.ex. cykelhaveri, skall man efter reparation snabbt återuppta cyklingen från den plats där missödet inträffade. Att ta sig genom Sverige, speciellt ensam, genom milslånga ödemarker, kan medföra mycket stora psykiska påfrestningar. Särskilt pressande blir det vid dåligt väder och felkörningar som alla råkar ut för. Även i löporientering utan att tävla, kan man inte med gott samvete säga jag klarat det, om man missat kontroller, men löpt längre än övriga. Lika lite kan man betrakta sig som man klarat det, om man tar hjälp av fordon. Här måste man visa uthållighet och en viss envishet för att kunna stoltsera sig med att av egen kraft tagit sig från

"Smygehuk till Treriksröset", eller omvänt.
Man kan alltid ljuga för andra,

men sig själv kan man inte lura.