tisdag 13 september 2011

Läget nu

Hur är det att bära stödkrage och behöva rollator vid inköp, undras?
Vänja mig vid kragen gör jag nog aldrig, men hoppas slippa den nästa vecka.
Hemtjänst kommer två gånger om dagen för att befria mig från tortyrredskapet en kort stund (ligger då med sandsäckar som stöd). Kan ibland inte låta bli att skratta till, när den vänliga personalen frågar, sitter den bra? Vad skall man svara, den sitter som den skall, men bedövar delvis hakan.
Visst, dom skall ha ett stort TACK, alla är mycket vänliga och gör ju bara sitt arbete.
På stan har vänliga människor hjälpt mig, jag som nästan känner mig som frisk, får samvetskval. Trevligt är också att personer i rullstol, som jag inte känner, kommet fram och frågat vad jag råkat ut för. Det är många trevliga pratstunder som givets under min rehabilitering, med många olika människor.
Tillståndet är hyggligt, men längtan till normalt liv är beständigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar