Färdades sen längst den vackra Ångermanälven norrut. När jag passerat Junsele, kom en stor insekt med likartad färg på bakdelen som en geting. Den ansträngde sig för att sätta sig på remmen om min packning, som också var gulsvartrandig. Flygfäet trodde nog att bandet var en artfränder, den höll på så i flera mil.
När jag kom över gränsen till Lappland, ändrade naturen plötsligt skepnaden. Det blev mycket kargt och längre mellan bosättningarna, jag kände verkligen skillnaden, men anade inte vad som skulle komma.
Slog läger vid älven, söder om Åsele. Knappt hade tältet rests, från ett av det värsta åskväder jag varit med om, började. Blixtar och dunder kom med någon sekunds mellanrum, samtidigt som slagregnet smattrade. Jag trodde det var den yttersta dagen. Kanske var det Lapplands egendomliga sätt att välkomna mig.
När jag kom över gränsen till Lappland, ändrade naturen plötsligt skepnaden. Det blev mycket kargt och längre mellan bosättningarna, jag kände verkligen skillnaden, men anade inte vad som skulle komma.
Slog läger vid älven, söder om Åsele. Knappt hade tältet rests, från ett av det värsta åskväder jag varit med om, började. Blixtar och dunder kom med någon sekunds mellanrum, samtidigt som slagregnet smattrade. Jag trodde det var den yttersta dagen. Kanske var det Lapplands egendomliga sätt att välkomna mig.
Passerade fler gränser, läs vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar